Hur mår barnen vid en vårdnadstvist?

Då en vårdnadstvist i stort sett handlar om en slags kamp mellan föräldrarna om vilken som ska få vårdnaden om de gemensamma barnen så vore det konstigt om dessa inte blev påverkade. Barn är nämligen betydligt smartare än vad man tror och därför är det också helt klart att de påverkas till det negativa – detta oavsett om vad en vårdnadstvist handlar om.

Gäller den ett missbruk, psykisk ohälsa eller kanske till och med övergrepp från den ena parten – ja, då är skadan i många fall redan skedd och då handlar det om att reparera så bra det bara går. I sådana fall av en vårdnadstvist brukar samtal med kuratorer, terapeuter och andra stöd som staten kan erbjuda vara bra för barens framtida välmående – det är nämligen viktigt att ventilera sina känslor för att kunna gå vidare med livet. Även om något fruktansvärt som incest har inträffat i familjen. Vid mindre typer av en vårdnadstvist, där exempelvis en otrohet fått föräldrarna att begära skilsmässa och efteråt inte kan enas om vårdnaden är det faktiskt nästan lika viktigt att samtala med barnen.

Det är nämligen viktigt att de får veta vad som försiggår, varför mamma och pappa bråkar och kanske framförallt – att det inte är deras fel. Barn tar nämligen ofta på sig skulden för att föräldrarna skiljer sig eller inte kommer överens och om en infekterad vårdnadstvist plötsligt blossar upp – ja, då drabbas barnen absolut hårdast och skuldbelägger gärna sig själva. Samtal med barnen är alltså av yppersta vikt, en vårdnadstvist kan nämligen ge ärr för livet och är något som barnen kan ta med sig in i framtida, egna, relationer. Det kan därför vara av största vikt att ta kontakt av professionella personer som staten kan erbjuda där exempelvis då kuratorer, barnpsykologer och terapeuter ingår. Barnen får absolut inte glömmas bort vid en vårdnadstvist.

Vem får vårdnaden vid en vårdnadstvist?

Det finns ingenting som talar för att någon av det ena eller det andra könet är bäst lämpad att få vårdnaden om barnen vid en vårdnadstvist – det är helt enkelt den som är bäst lämpad som förälder, oavsett kön. Dock kan man säga att det faktiskt är vanligare att  mamman får vårdnaden om barnen och detta beror på att det statistiskt sett är mannen i hushållet som begår de flesta brotten. Naturligtvis finns även fall av psykisk ohälsa och missbruk där mamman är den olämplige – men vid brott av relativ vanlig karaktär så är det faktiskt ofta så att mannen är boven i dramat.

Handlar en vårdnadstvist om att parterna bara inte kommer överens så brukar domaren även kunna dela ut delad vårdnad trots att föräldrarna absolut inte vill – då upplever domaren att båda är lika väl lämpade att ta hand om sina barn. Vid en sådan vårdnadstvist är det väldigt viktigt att föräldrarna snabbt begraver sina stridsyxor och börjar kommunicera med varandra igen – det handlar ju trots allt om de gemensamma barnens absoluta välmående och bästa.

Läs mer här

10 jul 2017